Status för styrelseeffektivitet 2025

Forskning

Status för styrelseeffektivitet 2025

Kritik mot styrelsers arbete blir allt vanligare, men är den rättvis? Och om så är fallet, vad är det som hindrar deras arbete? För att besvara dessa frågor har vi satt fler än 1 000 styrelser under lupp.

Lästid: 10 min | Megan Pantelides

Läs artikeln

Under de nästan 20 år som vi har arbetat med styrelser har vi aldrig tidigare sett en sådan allmän frustration över styrelsernas prestationer.

För att ge en försmak av de senaste rubrikerna: The Economist påpekade i december 2024 att styrelser i stor utsträckning är ”tafatta” när det gäller att ställa ledningen till svars, bara några månader efter att akademiker i Harvard Business Review kritiserat deras defensiva svar på ny teknik. Edelman Trust Barometer 2025 visade på en accelererande erosion av förtroendet för företagsledare, med rekordhöga 68 % av de tillfrågade som trodde att företag avsiktligt vilseleder människor.

Synen från insidan är inte mycket bättre. PwC:s undersökning från 2024 av ledningens inställning till styrelser visade att endast 30 % av de högsta cheferna bedömde sin styrelse som ”bra” eller ”utmärkt” och 49 % ville att minst en av styrelseledamöterna skulle bytas ut.

Är den här frustrationen berättigad? Och om styrelserna inte ger den effekt vi förväntar oss, vad beror det på? För att ta reda på det har vi sökt ledtrådar i data från mer än 1 000 styrelseledamöter, chefer och yrkesverksamma inom bolagsstyrning – och hittat några oväntade svar.

Problembilden kring styrelseeffektivitet

De första tecknen på att det kan finnas utrymme för förbättringar och att denna allmänna oro är välgrundad är att styrelseledamöterna själva uttrycker oro över styrelsens resultat.

Till exempel anser 74 % av de styrelseledamöter som har besvarat Board Intelligences Agility Friction Test sedan 2022 att deras styrelse borde ägna mer tid åt organisationens övergripande vision och mål. Och varje år ökar andelen styrelseledamöter som anser att deras styrelse fastnar i detaljer – från 71 % år 2022 till 80 % år 2024.

Detta väcker en viktig fråga: om helhetsperspektivet inte finns i styrelserummet, där det borde höra hemma, var sker det då egentligen? Man skulle kunna anta att ledningsgrupperna tar vid, men när endast 49 % av styrelseledamöterna känner sig trygga i att organisationen har det tänkande som krävs på alla nivåer – och med ledningspersoner som kämpar mot alltmer överfulla kalendrar och utbrändhet – kan detta inte tas för givet.

Vad styrelser vill spendera mer tid på

Ledtrådar kan också hittas i de ämnen som styrelserna diskuterar, hur de tillbringar sin tid tillsammans och den information de använder för att förstå utvecklingen, utforma planer och fattar beslut.

När det till exempel gäller information – ett av styrelsens viktigaste verktyg – finns det mer än lite utrymme för förbättringar. Vår mest långvariga undersökning är ett samarbete med Chartered Governance Institute UK & Ireland som hjälper organisationer att utvärdera styrkorna och svagheterna i sina mötespaket. Av de mer än 1 000 organisationer som har använt detta verktyg sedan 2018 har 68 % bedömt sitt styrelsematerial som ”svagt” eller ”dåligt”, medan endast 1 % har bedömt sin styrelseinformation som ”utmärkt". Det är också tydligt att kvaliteten på mötespaketen försämras: 2024 ansåg endast 36 % av styrelseledamöterna att deras mötespaket gav mervärde, jämfört med 48 % 2023.

Dessa problem verkar påverka det förtroende med vilket styrelserna tar itu med organisationens största utmaningar. I en enkät bland nästan 300 styrelseledamöter som genomfördes av Board Intelligence i december 2024 uppgav 83 % att de inte trodde att deras styrelse och ledningsgrupp var redo att nyttja de möjligheter som AI erbjuder. Detta trots ett utbrett erkännande av att AI kommer att omforma stora delar av ekonomin och starka varningar från experter om att styrelser och företag måste ”anpassa sig [till AI] eller gå under”.

Styrelseledamöters syn på AI

Detta kan vara förvånande med tanke på allt som styrelser och ledningsgrupper har gjort för att förbättra styrelsepraxis och arbetssätt under de senaste åren. Styrelserna har större mångfald än någonsin, rekryteringsprocesserna är mer rigorösa och en allt större andel av styrelserna genomför till exempel regelbundna externa utvärderingar.

Mot denna bakgrund borde styrelsernas resultat förbättras. Ändå läser vi den ena rubriken efter den andra som ifrågasätter deras effektivitet – och statistiken gör inte mycket för att utmana antagandet att styrelserna inte levererar som de borde.

Vad beror detta på? Styrelsens sammansättning, rekrytering eller utvärdering har aldrig varit de enda hindren för styrelsens effektivitet. Återigen ger vår forskning några ledtrådar till vad som kan stå i vägen och riktar strålkastarljuset mot två prestationsfaktorer som styrelser bör överväga att använda för att öka sitt mervärde.

Vilka är hindren för en effektiv styrelse?

1. Styrelseledamöterna drunknar i information och är inte tillräckligt förberedda inför styrelsemötena.

Prestationsfaktor

Ge styrelseledamöterna kortfattade, aktuella och relevanta insikter.

Den genomsnittliga styrelsen sammanträder 8 gånger per år i sin helhet, med ytterligare 5 möten per utskott. Mötespaketet är en viktig ingrediens för att dessa möten ska löpa smidigt. Det säkerställer att styrelseledamöterna är fullt informerade om de aktuella frågorna och förberedda för att utöva sitt styrande och övervakande ansvar på ett högkvalitativt sätt. När styrelserna till övervägande del består av styrelseledamöter som inte arbetar i verksamheten på heltid och som ofta sitter i flera styrelser och utskott samtidigt, blir det ännu viktigare att styrelseledamöterna får aktuella, korrekta och insiktsfulla förhandsmaterial.

”Ett högkvalitativt mötespaket är ett mycket kraftfullt verktyg som hjälper styrelsen att vara betydligt mer effektiv, både som företrädare för aktieägarna och som stöd samt konstruktiva utmanare av strategin.”

Charles Gurassa, styrelseordförande, Channel 4

Trots den viktiga roll som mötespaketen spelar för en effektiv styrelse, visar vår forskning att de alltför ofta inte levererar det som styrelseledamöterna behöver – de är dåligt skrivna, dåligt strukturerade och för långa. När mötespaketen inte håller måttet slösar de inte bara bort värdefull förberedelsetid, utan gör det också svårt för styrelseledamöterna att navigera i diskussionerna och besluten som står på agendan med självsäkerhet.

Det genomsnittliga mötespaketet för ett företag med en omsättning på 500 miljoner pund eller mer är nu 294 sidor långt, jämfört med 267 sidor 2023. Om man lägger till utskottshandlingarna måste styrelseledamöterna i de största företagen nu läsa nästan 600 sidor varje månad.

Genomsnittslängd på mötespaket

Styrelseledamöter är smarta, men de är inte övermänskliga. En genomsnittlig styrelseledamot kan läsa upp till 30 sidor mötespaket per timme, vilket innebär att han eller hon skulle behöva läsa ordentligt under två arbetsdagar varje månad bara för att ta sig igenom mötesmaterialet - en orealistisk förväntan med tanke på att styrelseledamöter arbetar mellan 1,5 och 3,5 dagar per styrelse och månad. Dessutom vet vi från vår rådgivande styrelse att styrelseledamöter ägnar 3 till 4 timmar åt att läsa varje mötespaket, vilket tyder på att många förhandsmaterial är för långa för att på ett tillförlitligt sätt bli förhandslästa.

Det finns också tecken på att innehållet i sig ökar bördan för styrelseledamöterna och tvingar dem att läsa mellan raderna och dyka ner i kaninhål för att få den insikt de behöver. År 2024 uppgav till exempel 57 % av styrelseledamöterna att det var som att leta efter en nål i en höstack att hitta nyckelbudskapen i styrelsedokumenten, en ökning från 50 % år 2023. Dessutom ansåg 42 % att ledningen inte var tillräckligt öppen med de dåliga nyheterna i sina briefingdokument.

"Det är otroligt frustrerande som styrelseledamot när du får 1 200 sidor att läsa över helgen och därför inte kan se skogen för alla träd. När du väl har tagit dig igenom allt inser du att du har tappat helhetsperspektivet."

Sir John Manzoni, styrelseordförande, Atomic Weapons Establishment and SSE — läs hela intervjun

Som om inte det vore nog berättade 55 % att de får mötespaketen mindre än fem arbetsdagar före styrelsemötena och 20 % får sällan eller aldrig mötespaketen i tid. I vår undersökning med amerikanska företagsledare, uttryckte 35 % frustration över att få dokument för sent för att hinna granska dem ordentligt. Tills detta förbättras kommer tidspress och information av dålig kvalitet att fortsätta att störa det jobb som styrelserna försöker göra.

Det är sant att ett rum fullt av erfarna styrelseledamöter mycket väl kan komma till kärnan i frågor utan att noggrant förhandsmaterial, genom att undersöka konsekvenserna av vad de har fått veta och sniffa efter vad de inte har fått veta. Men det är svårt att förvänta sig att personer som inte lever och andas ett företag ska vara tillräckligt lyhörda för att veta vilka frågor som ska ställas. Och de har en alltför viktig roll för att helt enkelt lämna det åt slumpen.

Det är en risk som är särskilt akut när det gäller tekniska frågor. En av anledningarna till att det brittiska postverket fortsatte att felaktigt åtala underpostmästare i två decennier var att dess styrelse saknade den tekniska kompetens som krävdes för att ifrågasätta vad de fick höra om IT-systemet Horizon.

"Jag var inte bekant med IT-språket. När jag diskuterade IT-frågor hade jag inte samma instinkter som jag hade när jag diskuterade frågor som jag var bekant med", berättade den tidigare ordföranden Alice Perkins för den offentliga utredningen av denna skandal.

I fall som detta kanske styrelseledamöterna inte ens inser att kvaliteten på deras diskussioner är under den standard de förväntar sig, vilket gör det dubbelt så viktigt att de enkelt kan få tillgång till det tänkande som ligger bakom ledningens planer och förslag.

2. Styrelserna är överbelastade och diskuterar inte viktiga ämnen tillräckligt ingående.

Prestationsfaktor

Planera strategiska och framåtblickande agendor som gör att varje sekund av styrelsens tid räknas.

Styrelsernas allt större ansvarsområde är väldokumenterat. Vad som diskuteras mindre ofta - och som framgår av forskningen – är hur ansträngda styrelserna är idag och hur ofta deras ansträngningar riktas mot fel saker.

Data från våra styrelsekostnadskalkylator, som hjälper företag att kvantifiera den tidsmässiga och ekonomiska bördan av styrelsemöten och processer som protokollskrivning, visar att det genomsnittliga styrelsemötet för ett företag med en omsättning på över 100 miljoner pund nu varar i 3 timmar och 48 minuter och omfattar 11 punkter på agendan. Det innebär att varje punkt i bästa fall bara får 21 minuters diskussionstid. Det bidrar knappast till kreativitet, stringent tänkande eller till att nå genomtänkta slutsatser.

Genomsnittstid per punkt på agendan

Överfulla agendor är helt klart ett problem med tanke på tidsbegränsningarna. Men problemet förvärras när agendorna innehåller punkter som inte borde finnas där och resultaten tyder på att detta är en ihållande prestationsblockerare för styrelser.

Board Intelligence bygger för närvarande en rad AI-drivna verktyg för att analysera styrelsens agendor och mötesprotokoll, vilket kommer att belysa exakt hur och var diskussionstiden fördelas. Under tiden tyder anekdotiska bevis från vårt kundarbete, rundabordssamtal och styrelseledamöternas feedback på mötespaketen (där varje rapport motsvarar en punkt på agendan) på ett tydligt missnöje med vad deras möten fokuserar på. Till exempel:

  • 66 % av de chefer som vi tillfrågade 2024 ansåg att deras dashboardar och mötespaket inte på ett bra sätt återspeglade organisationens prioriteringar.
  • 56 % ansåg att den information de fick var alltför internt fokuserad.
  • 43 % av deltagarna i ett webbinarium som Board Intelligence nyligen genomförde uppgav att deras största utmaning med styrelsemöten var att de var för bakåtblickande eller operativa.

Dessa resultat har återspeglats i forskning som genomförts på andra håll. Till exempel fann Korn Ferry att 37 % av styrelseledamöterna i S&P 500 ansåg att bristen på samtal om den strategiska inriktningen var ett av deras största problem när det gäller styrelsens effektivitet.

Alla dessa frågor skapar hinder för att förstå risker och möjligheter, vilket i sin tur gör det svårt för styrelseledamöter att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter. Det finns också en praktisk konsekvens för effektiviteten: när styrelsens tid fokuseras på att förstå den senaste tidens operativa resultat eller procedurfrågor, finns det mindre utrymme för de framåtblickande, strategiska diskussioner och rigorösa utmaningar som styrelseledamöterna ser som centrala i sin roll. Det tar uppmärksamheten från de viktigaste frågorna som verksamheten står inför: sådana som måste diskuteras på djupet om styrelsen ska kunna tillföra något värde.

"Vi skulle använda vår tid bättre om vi övergav de ’högkyrkliga’ ritualerna. Att slösa bort den första halvtimmen på att gå igenom protokoll och frågor som dykt upp gör inte mycket för att skapa förutsättningar för en givande debatt."

Sir Kenneth Olisa, styrelseordförande

Vad kan styrelserna göra för att bli bättre?

De hinder för styrelsearbetet som våra data pekar på handlar om ett enda underliggande problem: styrelserna ges inte förutsättningar för att lyckas.

Under lång tid var styrelserummet det enda området i en organisation där managementvetenskapens rigorösa metoder inte tillämpades fullt ut. Detta berodde till stor del på att styrelsearbetet utfördes bakom stängda dörrar och att styrelserna förlitade sig på att erfarna, stridsvana ledare skulle luta sig mot sin branschkunskap och erfarenhet för att leda verksamheten till framgång. Men i takt med att styrelseledamöterna blir yngre och mer mångsidiga, samtidigt som styrelserna brottas med en ständigt växande horisont av komplexa frågor, är detta inte längre ett alternativ.

Även om styrelser idag aktivt försöker förbättra sin effektivitet, hålls de fortfarande tillbaka av bristen på bevis för vad som driver denna effektivitet.

Tack vare styrelsernas ökande användning av teknik och framväxten av AI-verktyg som kan samla in och analysera ett brett spektrum av datapunkter om styrelsens prestationer och verksamhet, har styrelseledamöterna nu kapacitet att sätta drivkrafterna för sina egna prestationer under lupp, på samma sätt som de skulle göra med drivkrafterna för organisationens prestationer.

Genom en noggrann analys av dessa drivkrafter – vare sig det rör styrelsesammansättning, fokus och disciplin i agendan, mötesstrukturer och beteenden, rapportering eller hur styrelseledamöter samverkar med ledande befattningshavare – kan de fördjupa sin förståelse för vetenskapen om styrelseeffektivitet. Och de kan agera utifrån det genom att utveckla skräddarsydda handlingsplaner för att direkt ta itu med de frågor som dyker upp.

Det är en insats som är väl värd att investera i, för genom att tillämpa ett vetenskapligt tankesätt – och luta sig mot de metoder och bästa praxis som har visat sig framgångsrika på andra håll – kan styrelser tillvarata de marginella vinster som de vet leder till enastående resultat på alla nivåer i ett företag.

Levererar styrelser avkastning på investerat kapital?

Styrelser är inte billiga att driva och i viss mån är det så det ska vara. Deras arbete är för viktigt för att man ska snåla in på möten eller leta efter mindre erfarna styrelseledamöter.

Men när alla andra delar av ett företag mäts utifrån avkastning på investerat kapital är det konstigt att en styrelse inte skulle göra det – särskilt med tanke på att den genomsnittliga styrelsen spenderar 2,4 miljoner pund per år bara på att skriva, sammanställa och läsa styrelsedokument och utskottsdokument. Denna siffra stiger till svindlande 7,3 miljoner pund för större företag (de med mer än 500 miljoner pund i årliga intäkter), vilket inte inkluderar den investering på nästan 1 miljon pund som dessa organisationer lägger på att skriva protokoll från sina styrelse- och utskottsmöten varje år.

Effektivitet och ändamålsenlighet går också ofta hand i hand. Uppblåsta mötespaket tar till exempel längre tid att förbereda och läsa än en mer kortfattad och genomtänkt version.

Vår hypotes är att styrelser genom att tillämpa vetenskaplig noggrannhet i hanteringen av både input och output kommer att öka sin avkastning på investerat kapital ännu snabbare.